Sverige har runt 20 000 kilometer cykelnät och ändå ökar inte cyklingen bland alla grupper. Forskning från Trivector Mobility och VTI pekar på en förklaring som sällan hamnar i debatten: din arbetssituation och din socioekonomiska situation styr cykelvalet mer än avståndet till närmaste cykelbana. Bor du i ett område med perfekt infrastruktur men börjar jobbet klockan fem på morgonen efter ett fysiskt tungt pass dagen innan, spelar cykelbanan mindre roll.

Studien som intervjuade dem som cykelplanerarna missar

Trivector Mobility och VTI genomförde djupintervjuer med personer i låginkomstyrken i Östergötland. Både med dem som cyklar och med dem som inte gör det. Det är ovanligt. Merparten av det underlag som svenska cykelstrategier bygger på beskriver en resenär som jobbar dagtid, har flextid och pendlar mellan bostad och kontor.

Den bilden stämmer dåligt med hur en stor del av arbetsmarknaden faktiskt ser ut. Vårdpersonal, lokalvårdare, butiksanställda, lagerarbetare och personer inom restaurangbranschen arbetar tidiga morgnar, sena kvällar och skiftgång. Deras arbetsdag är dessutom ofta fysiskt krävande i sig. När kroppen redan är slut efter passet blir tio kilometer på cykel inte motion, utan ännu ett arbetsmoment. Det är en helt annan kalkyl än den som en kontorsanställd gör.

Fem faktorer som avgör om cykeln blir förstahandsvalet

Forskningen och den samlade bilden från svenska kommuner pekar mot att beslutet att cykla eller inte bestäms i ungefär den här ordningen. Infrastrukturen kommer inte först.

Arbetstiderna avgör mest. Skiftarbete och obekväma tider styr mer än något annat. Ett pass som slutar 23.30 gör cykelvägen till en fråga om mörker och trygghet, inte om restid. Ett pass som börjar 05.00 innebär cykling i regn och mörker utan möjlighet att skjuta upp avfärden.

Tryggheten längs sträckan spelar också roll. Att cykelbanan finns räcker inte om den går genom en tunnel eller ett område som upplevs otryggt i mörker. I intervjustudien framkom att otrygghet fick människor att välja bort cykeln trots att infrastrukturen var god. Bilen eller bussen blir det rationella valet.

Den fysiska belastningen i jobbet väger tungt. Den som lyfter, står och går hela arbetsdagen har inget överskott av energi kvar. Cykling framställs ofta som ett sätt att få in träning i vardagen, vilket bygger på antagandet att vardagen är stillasittande.

Ekonomin och tillgången till en fungerande cykel spelar in. En cykel som fungerar året runt kräver dubbdäck, belysning, ett vettigt lås och service. Kostnaden är inte enorm i sig men den kommer på en gång och konkurrerar med annat. Arbetsgivarens förmånscykel, som är ett vanligt verktyg på tjänstemannaarbetsplatser, erbjuds sällan i de yrken där behovet är störst.

Ansvar för barn och hushåll väger också tungt. Hämtning på förskolan, storhandling och ärenden på vägen hem gör bilen svårslagen. Här kan en lådcykel lösa mycket men det är en investering som ligger utom räckhåll för många.

Punkterna hänger ihop. Den som träffas av flera av dem samtidigt cyklar inte, oavsett hur bra cykelbanan är.

Potentialen finns men den ligger inte där kartorna visar

Ungefär 1,2 miljoner människor i Sverige har mindre än 15 minuters cykling till jobbet. Det är en siffra som ofta används för att visa hur mycket outnyttjad potential som finns och den stämmer geografiskt. Problemet är att den bara mäter avstånd.

Hälsovinsterna är väl dokumenterade. Runt 150 minuters cykling i veckan kopplas till lägre risk för hjärtinfarkt, stroke, diabetes och depression och regelbunden cykling förknippas med omkring halverad risk för hjärtsjukdom. Cyklar du till jobbet fem dagar i veckan når du WHO:s rekommendation om fysisk aktivitet utan att sätta din fot på ett gym. En rapport från Cykelfrämjandet räknade med att 1 100 liv per år skulle kunna räddas om cyklingen fördubblades till 2035.

Men de hälsovinsterna fördelas ojämnt. De grupper som har mest att vinna på fysisk aktivitet är i stor utsträckning samma grupper som har svårast att få ihop cyklingen med sitt schema. En cykelstrategi som räknar kilometer cykelbana och nöjer sig med det kommer att förstärka den skillnaden i stället för att jämna ut den.

Kommunerna äger cykelnätet och har verktygen som biter

Kommunerna äger och underhåller merparten av det svenska cykelnätet och där finns verktygen. Belysning längs hela sträckan, inte bara på huvudstråken. Vinterunderhåll som gäller från tidig morgon, eftersom den som börjar klockan sex inte kan vänta på plogbilen. Cykelparkering vid stationer och hållplatser som gör att cykeln kan täcka sista biten på en längre kollektivresa, något som pekats ut som en central del i den strategiska plan för ökad cykling som Västra Götaland antog 2024.

Arbetsgivare i låglöneyrken har också ett verktyg som knappt används. Att erbjuda förmånscykel, säker cykelparkering och möjlighet att duscha kostar lite jämfört med vad det ger.

Och det finns saker du själv kan göra oavsett var i den här bilden du befinner dig. Bra cykellampa gör mer för tryggheten i mörker än de flesta tror och ett ordentligt lås tar bort oron för att cykeln ska vara borta när passet är slut. Har du inte hittat rätt cykel än är vår guide till att välja cykel efter behov en rimlig start. Vill du läsa vidare om cykling i bredare mening finns Allt om cykling.

Diskussionen om hur transportvanor förändras handlar i grunden om ekonomi och tid, vilket är precis vad bevakningen av mobilitetsfrågor brukar visa. Cykelbanan är en förutsättning. Den är bara inte hela svaret.

FAQ

Räcker det inte med fler cykelbanor för att fler ska cykla?

Nej. Sverige har redan god cykelinfrastruktur i internationell jämförelse men cyklingen ökar ändå inte i alla grupper. Intervjustudien från Trivector Mobility och VTI visar att arbetstider, fysisk belastning i jobbet och upplevd trygghet väger tyngre än tillgången till cykelbana för personer i låginkomstyrken. Cykelbanor är nödvändiga men inte tillräckliga.

Varför är trygghet en så stor faktor?

För att den som arbetar skift ofta cyklar i mörker. En cykelbana som känns självklar klockan åtta på morgonen kan upplevas helt annorlunda klockan halv tolv på kvällen, särskilt om den går genom tunnlar eller obelysta partier. Då väljer många bort cykeln även när den är snabbast.

Hur långt cyklar man på 15 minuter?

Runt 4 till 5 kilometer i normalt tempo på plan mark. Det är också ungefär den sträcka som varannan resa i Sverige understiger.