Bromsbelägg är en av de viktigaste säkerhetskomponenterna på en cykel. De påverkar direkt hur snabbt och effektivt du kan stanna, särskilt i nödsituationer eller på hala underlag. Slitna eller felaktiga belägg ökar risken för olyckor, längre bromssträcka och försämrad kontroll. Byte av bromsbelägg är enkelt, billigt och avgörande för din cykels prestanda – både i stadstrafik och i terräng.
Så fungerar bromsbelägg – mekanik bakom varje stopp
Bromsbelägg fungerar genom att skapa friktion mot en bromsyta – antingen fälgen (på fälgbromsar) eller en skiva (på skivbromsar). När du drar i bromshandtaget pressas beläggen mot bromsytan, vilket genererar värme och friktion som saktar ner hjulet. Olika beläggmaterial och bromstyper påverkar hur snabbt värme leds bort, hur hårt beläggen greppar och hur länge de håller.
Typer av bromsbelägg – välj rätt för din cykel
Det finns olika typer av bromsbelägg beroende på vilken bromsteknik din cykel använder:
1. Fälgbromsbelägg (V-broms, cantilever, caliper):
Tillverkade av gummi, finns i olika hårdheter och profiler.
– Mjuka belägg ger bra grepp men slits snabbare.
– Hårda belägg håller längre men fungerar sämre i regn.
2. Skivbromsbelägg:
Används med skivbromsar (hydrauliska eller mekaniska). Finns i tre huvudtyper:
– Organiska (resin): Tysta, mjuka, bra i torrt väder.
– Sintered (metalliska): Slitstarka, bra i vått och lera, men kan låta mer och slita på skivan.
– Semi-metalliska: Kombination som balanserar grepp, hållbarhet och ljudnivå.
Tecken på att bromsbeläggen behöver bytas
- Du hör gnissel eller metalliskt skrapande ljud.
- Det tar längre tid att stanna cykeln.
- Bromshandtagen känns mjuka eller måste dras långt in.
- Synlig nedslitning på beläggen – vissa har indikatorlinjer som visar när det är dags.
Viktigt: På skivbromsar bör beläggen ha minst 1 mm friktionsmaterial kvar. För fälgbromsar: byt innan slitspåren försvinner.
Bromsbelägg och väder – stora skillnader i prestanda
I regn eller lera minskar friktionen – särskilt för fälgbromsar. Skivbromsar presterar bättre i dåliga väderförhållanden. Därför byter många pendlare till skivbromsar på vintern.
Tips: Undvik att bromsa konstant i långa nedförsbackar – detta kan överhetta beläggen och minska bromseffekten tillfälligt (så kallad “fading”).
Byte av bromsbelägg – enkelt att göra själv
Fälgbromsar:
- Lossa bromsarmen och ta bort det gamla belägget.
- Montera det nya belägget med rätt vinkel (lite vinklat framåt).
- Justera höjd så att det träffar fälgen jämnt.
Skivbromsar:
- Ta bort hjulet.
- Lossa sprint eller clips som håller beläggen.
- Dra ut de gamla beläggen, sätt i nya (obs: använd inte händerna på beläggytan – fett försämrar greppet).
- Tryck tillbaka kolvarna försiktigt och montera hjulet igen.
Intressanta fakta om bromsbelägg för cyklar
- Ett par skivbromsbelägg kan hålla mellan 500 och 5 000 km beroende på cyklistens vikt, körstil och väder.
- Vissa mountainbikeåkare byter belägg inför varje tävling för att få maximal bromsprestanda.
- Det finns keramiska belägg som används inom downhill-cykling för extremt höga temperaturer.
- Olja, fett eller smuts på beläggen kan göra dem helt obrukbara – rengör alltid bromsytor med isopropanol om du misstänker kontaminering.
Tips för längre livslängd på dina bromsbelägg
- Undvik att bromsa konstant – bromsa i korta, kraftiga stötar.
- Rengör beläggen och bromsytorna regelbundet.
- Byt ut ojämna eller slitna skivor och fälgar – de sliter på beläggen.
- Förvara cykeln inomhus under vintern för att undvika att beläggen rostar fast.
Vanliga misstag att undvika
- Blanda inte olika beläggtyper på samma broms.
- Sätt inte nya belägg på en smutsig eller sliten skiva/fälg – det förkortar livslängden avsevärt.
- Glöm inte att “bromsa in” nya skivbromsbelägg: kör några hårda inbromsningar för att de ska sätta sig.
Vill du ha ännu mer bromskraft och hållbarhet? Kombinera kvalitetsbelägg med en bra bromsskiva eller bromsklosshållare i metall.